Internationellt möte

i Belgien

15-16 oktober 2005

Vartannat år samlas representanter från Europas NF-föreningar för att diskutera aktuella NF-frågor. I år var det belgiska NF-föreningen som stod som värd, och gjorde det med bravur.

På fredagskvällen landade vi i Bryssel och där mötte vi även upp Nina Håkonsen från Norge. Med hyrbil knixade vi oss ut ur Bryssel och en dryg timmes bilfärd österut, till Alden Biesen. Utan att köra fel en enda gång!

När vi kom fram till Alden-Biesen, så var det som att förflytta sig bakåt i tiden några hundra år. Jag själv hade förberett mig genom att titta på hemsidan från slottet, men detta överträffade min fantasi. Slottet är idag statligt ägt och omgjort till bl.a. konferans-anläggning. Passande nog var de enkla, men trivsamma övernattningsrummen inrymda på logen i ett av de gamla stallen.

I denna miljö och dessutom med härligt brittsommarväder, var det lätt att njuta av tillvaron under helgen.

Mötet började på lördag morgon med att en representant, Kai-Uwe Sprenger (GER), från EU’s jordbrukskommision förklarade EU’s lagstiftning kring hästavel. Vi fick en genomgång av kraven som gäller för att få vara MODERSTAMBOK:

Godkänd av EU som moderland.

Nära samarbete med andra länders ras-föreningar.

Att principerna för rasen efterlevs gällande härstamningsregistrering, rasstandard, identi- fikation, selektion av avelsmaterial och uppdelning av stambok.

Enligt en EU-lag från 1996, har alla hästar med föräldrar införda i grundstamboken (main section of studbook) laglig rätt att föras i grundstamboken, på det sätt som vi redan gör i Sverige.

Diskussionerna blev långa och stundom heta. Frågor som kom upp var bl.a:

Ska en avkomma efter ej selekterad (läs avelsvärderad) hingst få kallas NF eller ej? Enligt EU är det klart att detta är en NF, medan de flesta länder anser att så ej är fallet.

Enligt EU ska det räcka med utbildning och information för att få uppfödarna att välja ett selekterat och prövat avelsmaterial, vilket majoriteten ställde sig mycket tveksamma till.

NFPB&CS (engelska NF-föreningen) är mycket bekymrade över denna lagstiftning, vilket de delar med övriga ”Native-Pony”-föreningar i England.

Alla ponnyer räknas och är viktiga i en liten population (som NF är globalt sett). Varje fölunge är viktig!

Och alla föreningar var rörande överens om vikten att behålla NF-ponnyns goda temperament, sundhet och härdighet i kombination med användbarhet!

Efter en välbehövlig lunchpaus drog mötet igång. Varje land fick presentera sina regler för avelsvärdering av hingstar, bruksprov, mankhöjdsgränser och DNA.

Vid förra mötet för två år sedan blev det beslutat att varje land skulle göra en engelsk översättning utav de regler som gäller vid resp lands avelsvärdering/bruksprov. Detta för att öka förståelsen och underlätta tolkningen av olika länders regler.

I bruksprovs-sammanhang så är England ett ”ungt” land.

Vid tre års ålder besiktigas hingstarna av tre domare innan den obligatoriska veterinär-besiktningen. Sen ska de fram igen som 5-åringar.

Eftersom man inte hållit på med detta i så många år, och att många hingstägare varit skeptiska till detta, har man valt att i ett inledande skede lägga kraven på ”medelstandard”, för att sedan höja kraven efterhand. Man tycker att bruksprovet är viktigt, men framhåller vikten av att det skall vara ett test och en bedömning av hingsten som individ och avelsdjur – inte av träningen och ryttaren.

Hingstar med bettfel eller andra problem med tänderna döms ner hårt.

Från Englands sida skickade man också ut en uppmaning till alla föreningar om att hålla ett öga på höjderna, så att hingstarna inte blir för stora.

Utav denna anledning fick vi frågan om hur vi i Sverige agerar om en hingst som 5-åring (vid bruksprovet) ligger väldigt nära max-mankhöjd.

I dagsläget finns ingen plan för detta. Vårt förslag var att undersöka möjligheten att begära in ett officiellt mätintyg när hingsten är 6 år. Om detta går att ordna accepterades det som en bra lösning.

Efter en lång dags färd… eller i alla fall en lång dags möte, fick vi äntligen sträcka på benen. Först en guidad tur på slottet och sedan i karavan till ett närbeläget ridhus.

Här fick vi se ett litet smakprov på hingstar verksamma i Belgien.

Åtta hingstar visades ridna i dressyr eller hoppning (och några gjorde båda delar).

I en klass för sig gjorde LAMENTO III (Lambada-Mambo Moscan) en dressyruppvisning. En högställd och stor hingst men ändock en NF, med mycket maskulin utstrålning och härlig uppsyn. Rörelserna fanns heller inget att hänga upp sig på, bogfria och mycket påskjut. Att han sedan är en farmgångsrik dressyrponny med internationella segrar gör ju inte saken sämre.

Blott 5-åriga POLSBURY PALERMO (Sulaatik’s Vivaldi-Beechwood Lucky Star) gjorde och ett trevligt framträdande. En tilltalande, maskulin och vältypad hingst, som på ett tilltalande sätt lotsades fram av sin duktiga ryttare.

Söndagmorgonen började vi 1,5 timme före utsatt tid, för att ha en chans att hinna med alla punkterna på dagordningen. Nästa ämne på agendan var GOLDEN WONDER.

Tanken var att 2010 skulle GW-problematiken vara borta, d.v.s att blodsinslaget skulle vara 6,25% eller lägre. Varje land fick presentera status i frågan. Och efter den genomgången stod det klart att det kan bli svårt att leva upp till målsättningen.

I Danmark finns bara problemet på importerade ponnyer. Då har dessa ponnyer, i sina registreringshandligar, saknat uppgift om andelen GW-blod. En uppmaning till alla länder att ange % GW-blod i passet.

I Frankrike registreras ponnyer med mer än 6,25% GW-blod som Ridponnyer. I Holland kan ston med mer än 6,25% GW föras in i stamboken fram till 2009.

NFPB&CS vill att alla föreningar informerar sina stoägare om att vid betäckning inte öka andelen GW-blod hos avkomman.

Registreringsfrågor är givetvis också en viktig punkt. Vissa av problemen som tas upp känns igen, de kommer upp år efter år efter år….

Det gäller ofoget att ändra namn eller plocka bort stuterinamn på ponnyer. Problemet är störst i Tyskland.

Även det att man registrerar fölet i ”fel” land verkar för vissa länder vara svårt att ändra på. När det finns en godkänd dotterförening i det land där fölet föds, skall fölet registreras där.

Vi kunde också konstatera att våra förhållandevis enkla registreringsnummer kommer med tiden att bytas ut mot ett EU-anpassat 15-siffrigt nummer.

Under övriga frågor kom våra danska kolleger med förslaget att varje land listar fyra domare, som är väl ansedda och beredda att döma internationellt. Denna lista kommer att distrubueras av NFPB&CS och kommer att underlätta för utställningsarrangörer när man vill ha utländska domare på utställningar.

2006 firar BREED-SHOW i England 100-årsjubileum! Det kommer att bli en stor jubileumsutställning sista helgen i augusti (lörd-sönd-månd). Är du intresserad att åka? Boka hotell snarast! Man räknar med en anstormning.