Till första sidan

 In English

 Föreningen

   Bli medlem

   Från Ordföranden

   Kontaktpersoner

   Stadgar

   Plan och Riktlinjer

   Verksamhetsberättelser

   Registratorn Informerar

   Passinformation

   Ägarbyte

   Salulista

   Forum

   NF-Bladet

   Info Hemsidan

   Reklamartiklar

   NF-Biten ungdom

 Ston

   Elitston

   Diplomston

   Stambokföring

   Storeglemente 2010

   Stamboksförklaringar

 Hingstar

   Hingstar

   Tio-i-Topp 2009

   Hingstnytt

   Hingstar - länsvis

   Prestationsförärvning

   Ext. & kval. index 2009

   Hingstlinjer 2009

   Mödernelinjer 2009

   Hingstreglemente 2010

   Betäckningsstatistik

 På Gång

   Kalender 2010

   Nyheter 2010

 Resultat

   Resultat 2010

   Resultat arkiv

   NF-rankinglistor 2009

   NF-Mästerskapen

   Framgångsrika NF

 Länkar

   Svenska stuterier

   Utländska stuterier

   Föreningar

   Föreningar utomlands

   Förbund

   New forest sidor

   Blå Basen

   Equipe resultatsida

   Tävlingsdatabasen

   Övriga hästsidor

 Övrigt

   NF-ponnyns historia

   NF-E och S

   Rasbeskrivning

   Internationella NF-möte

   Godkända stuterinamn

   Fölgalleri

   Visa häst för hand

   Mätning av ponnyer


PLAN OCH RIKTLINJER 2009

för Svenska New Forest Föreningens verksamhet

som stamboks- och registerförande förening för new forestponnyer i Sverige

 

1.    ORGANISATION

 

1.1 Föreningens uppbyggnad

Svenska New Forestföreningen (org.nr 829001-0035) är en ideell förening.

 

1.2 Syfte

Svenska New Forestföreningen är en förening för att främja sådan avel i Sverige, som grundar sig på den engelska föreningen The New Forest Pony Breeding and Cattle Society fastställda regler.

Sitt syfte vill SNF nå genom att

-    tillvarata och utveckla det inom landet befintliga avelsmaterialet

-    sprida kännedom om new forestrasen

-    föra stambok och register över landets renrasiga new forestponnyer

-    upprätthålla kontakt och samarbete med andra ponnyorganisationer inom och utom landet

-     

1.3 Moderförening

SNF tillhör den engelska moderföreningen The New Forest Pony Breeding and Cattle Society med adress The Corner House, Ringwood Rd, Bransgore, Hampshire BH23 8AA, England.

 

1.4    Ekonomiska resurser

SNF:s verksamhet finansieras av avelsserviceavgifter från new forestägare, medlemsavgifter, avgiftsfinansierade arrangemang och i viss mån sponsring. Avgifterna för registrering, stambokföring och hästpass täcker endast de faktiska kostnaderna för detta.

 

1.5    Föreningens sammansättning

Föreningens medlemmar utgörs av betalande medlemmar samt hedersledamöter och vetenskapliga ledamöter. Inträde till föreningen kan sökas av envar som är intresserad av föreningens verksamhet.

 

1.6    Styrelse

Styrelsen består av sju till nio ledamöter och sju suppleanter. Ordförande, ledamöter och suppleanter väljes enligt stadgarna på föreningens årsmöte. Styrelsen är beslutsmässig, då minst fyra ledamöter är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Styrelsen utser inom eller utom sin krets sekreterare, kassör och avelssekreterare (= registrator/stamboksförare) samt övriga erforderliga funktionärer.

 

1.7    Kansli

SNF har inte någon anställd personal. Den fortlöpande kanslifunktionen ombesörjes av ordföranden och sekreteraren i samråd. Registratur/stambokföring ombesörjes av registrator med eget kansli. Registrators kansli finns i Vänersborg.

         Verksamhetsfunktionerna sköts till viss del ideellt, eventuellt mot kostnadsersättning, av de funktionärer, som styrelsen utser. Registrator erhåller ersättning för registratur/stambokföring.

         Till SNF inkomna handlingar, kopia av utgående handlingar, korrespondens, upprättade re-gister och kartotek, som förvaras hos funktionär, är SNF:s egendom.

 

1.8    Beslut om registrering och stamboksföring

Beslut om införande i Grundstambok (registrering) av new forestponny fattas av vederbörande registrator med stöd av insänd språngsedel/betäckningsrapport i original (utfärdat av hingsthållaren och påtecknat av stoägaren), bifogat konturdiagram, chipmärkningsrapport, och efter kontroll att uppgifterna stämmer med hingstens språngrulla.

         Hästpass ska utfärdas för varje registrerad häst enligt SJVFS2009:26.

        

Beslut om införande i Riksstambok (stamboksföring) fattas av vederbörande registrator på grundval av tidigare registrering och premieringsförrättares avelsvärdering. Därvid kontrolleras i förekommande fall att föreningens krav för höjd värdebokstav uppfyllts.

        

Finner registrator att den begärda åtgärden icke kan vidtagas, hänskjutes frågan till styrelsen för avgörande. Styrelsens beslut kan överklagas till besvärsnämnden. Alla beslut som tillställes hästägare ska åtföljas av information om hur överklagning till besvärsnämnden ska ske.

 

1.9 Effektivt arbetssätt

Styrelsen ansvarar för att vederbörande registrator innehar tillräckliga och lämpliga kompetenser för sina uppgifter. Registratorn avrapporterar vid varje styrelsemöte till styrelsen om hur uppgifterna fortlöper och däremellan till ordförande. Uppkommer eventuella dröjsmål i hanteringen är det ordförande och styrelses ansvar att vidta erforderliga åtgärder. SNF är medlem i Svenska Hästavelsförbundet och använder dess tjänster vad gäller bla passprogram och hästdatabas. I det fall ordinarie registrator ej kan utföra sina uppgifter finns det möjlighet att annan funktionär kan överta funktionen med kort respit, alternativt att SH kan ansvara för uppgifterna på SNFs uppdrag.

 

1.10 Byte av registrator

Vid byte av registrator utbildas och fasas ny registrator in i arbetet av i första hand tidigare registrator, i andra hand av utsedda styrelseledamöter. Skriftliga instruktioner hur arbetet går till finnes.

 

1.11 Tillgänglighet av uppgifter i hästdatabasen

SNF använder sig av Svenska Hästavelsförbundets hästdatabas, den sk Blå Basen. Uppgifterna i denna databas ligger publicerade genom SHs hemsida. De uppgifter som krävs av databasen kommer att finnas i Blå basen. Övriga uppgifter finns hos registratorn.

 

1.12  Besvärsnämnd

I de fall beslut går sökanden emot kan detta överklagas till besvärsnämnden. Besvärsnämnden är sista instans inom SNF för prövning av beslut som rör registrering och stamboksföring. Besvärsnämnden utses årligen av styrelsen och består av Svenska Hästavelsförbundets besvärsnämnd. Besvärsnämnden skall bestå av minst tre med hästavel väl förtrogna ledamöter, varav en jurist. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst Besvärsnämndens beslut skall vara skriftliga och innehålla en utförlig redovisning av de uppgifter och skäl som ligger till grund för utgången samt uppgift om vilka som deltagit i beslutet.

 

I de fall Besvärsnämndens beslut går den sökande emot skall denne erhålla motivering till beslutet, samt skall denne, när beslut delges, erhålla upplysningar om följande förhållande:

- att beslutet kan överklagas om klaganden anser att registreringen, stamboksföringen eller handläggningen av ärendet eller frågan inte har skett i enlighet med gällande föreskrifter eller förevarande Plan och riktlinjer,

- att överklagandet skall ske till Jordbruksverket i enlighet med 19§ lagen (2006:807) om kontroll av husdjur m.m., samt

- ange vad den klagande har att iaktta, enligt 2§ Lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter, för att ett överklagande skall kunna upptas till prövning.

 

1.13  Förvaltningslagens tillämplighet

I frågor, som rör registrering och stamboksföring av new forestponnyer, tillämpar SNF Förvalt-ningslagen beträffande rätt att få del av uppgifter, om jäv, samt motivering av, underrättelse om och överklagande av beslut.

2.    KRAV PÅ ICKE-DISKRIMINERING OCH OFFENTLIGHET

 

Grundprincipen vid tillämpning av dessa regler skall alltid vara principen om icke-diskriminering av ponnyägare och -uppfödare.

        

Föreningens register och stambok samt de uppgifter, som lämnats till dessa, är offentliga.

        

Riksstamboken skall på lämpligt sätt publiceras.

 

I det fall registrator är jävig handhas ärendet av ordförande eller vice ordförande.

 

3.              AVELSMÅL OCH ANTAL AVELSDJUR

 

3.1    Avelsmål

SNF:s avelsmål är att producera en ponny, som motsvarar rasstandarden, är lämplig för barn och ungdom i ridsportens alla grenar, är en bra familjeponny och kan ridas även av vuxna samt köras i tävlingar och lättare arbeten.

         Traditionella urvalskriterier, som betonar sundhet, hållbarhet, konstitution, rörelser och ras-typ, skall bibehållas.

 

3.2    Avelsplan

SNF:s avelsplan innebär ett mål att cirka 400 föl bör produceras årligen, för att täcka beräknat behov.

         Lämplig rekrytering av hingstar beräknas till 5-6 per år, fördelade på 3-4 treåringar, 1-2 äldre och 1-2 hingstar med visade exteriöra brister, men kvalificerade genom mycket goda prestationer eller annan särskild orsak. Avgörande för insättande av en hingst i avel skall dock alltid vara att denne är av sådan kvalitet att han kan föra rasen framåt mot uppställt avelsmål.

         Hingstantalet bör ej understiga 50 ur inavelssynpunkt även om stoantalet sjunker. Vid ökat antal ston behöver ej hingstantalet nämnvärt överstiga 60 (högre betäckningssiffror per hingst och hårdare urval bland hingstarna).

         Man skall eftersträva att bevara samtliga hingstlinjer och stofamiljer för att få spridning av härstamningarna.

         Man skall eftersträva att i aveln använda ston och hingstar med särskilt goda prestationer.

        

3.3    Antal avelsdjur        

Antalet hingstar, godkända för avel inom new forestrasen, var 62st vid årsskiftet 2008/2009.

         Nygodkända vid 2009 års avelsvärdering var 4st hingstar.

         Alla godkända hingstar löser inte licens på grund av tävlingsverksamhet eller ålder.

         T.o.m. 2008 har 2915 ston stamboksförts. Av de ursprungligen stamboksförda torde för närvarande 1.400 kunna användas i avel.

         Även new forestston, som icke införts i riksstambok, används i avel.

 

                      Antal             

                      Betäckningar  Födda föl                             Nyregistreringar

1993              510                                      447                                      285               

1994              433                                      377                                      390               

1995              425                                      307                                      429

1996              355                                      314                                      302

1997              374                                      265                                      352

1998              361                                      276                                      243

1999              290                                      269                                      207

2000              338                                      211                                      203

2001              362                                      249                                      227

2002              274                                      264                                      146

2003                                    297                                      187                                      485

2004              316                                      205                                      329

2005              302                                      226                                      249

2006              298                                                           201                                      309

2007              301                                     205                                      250

2008              245                                      201                                      252

 

Nyregistreringarna avser både föl och äldre.

 

Förskjutningar kan ske över årsskiftet och förklarar ojämnheten i registreringarna.

        

New forestponnyaveln har ständig tillgång till rekryteringsreserv utomlands och då framförallt i England, där omfattande avel bedrives med såväl lösgående ponnyer i New Forest som vid stuterier. 

 

4.    RASBESKRIVNING

 

RASSTANDARD - NEW FOREST (E) och (S)

 

Storlek:

Mankhöjd max 148 cm.

 

Färg och tecken:

Alla färger är tillåtna, utom skäck och blåögd gräddvit. Vita tecken över ljust skinn, som ej beror på ärrbildning, tillåts ej bakom huvudet, på frambenen ovanför ärtbenet och på bakbenen ovanför en horisontell linje genom hasspetsen. Hingst, född efter 1990, som är isabell (darkeyed palomino), får ej godkännas.

 

Typ:

Välproportionerlig ponny av ridmodell, med massa och resning, som ger ett intryck av ädelhet.

 

Huvud och hals:

Huvudet skall vara uttrycksfullt med ponnykaraktär, väl ansatt, ej tungt eller grovt, men får vara relativt stort. Halsen skall vara väl ansatt, ha en god överlinje och får ej vara för grov. Något kort underlinje kan accepteras.

 

Bål:

Djup, men ej för bred bål. Lång sluttande bog. Stark ej för lång rygg. Välutvecklat kors. God ben-stomme. Väl utvecklad manke. Väl, ej för högt, ansatt svans.

 

Extremiteter:

Rätt ställda ben, proportionella till storleken med korta skenor, markerade ledgångar, väl inskenade hasar, samt starka, runda hovar.

 

Rörelser:

Fria, energiska och vägvinnande rörelser utan överdrivna knärörelser.

 

Karaktär och egenskaper:

Godlynt, läraktig, tillgiven, stark och uthållig. Säker på foten. God och villig hoppare. Tålig och lättfödd.

 

5.    IDENTITET

 

5.1    Identifiering

En new forestponnys identitet inför registrering säkerställs med identifiering vid moderns sida av godkänd ID-kontrollant som ifyller konturdiagram på godkänt identitetsformulär,

chipmärkning utförd vid moderns sida, korrekt rapporterad betäckningsrapport i original som kontrolleras mot språngrulla.

 

De av Svenska Hästavelsförbundet godkänd ID-kontrollanterna är även de som godkänns av SNF.

 

Begäres registrering av ponny, som icke identifierats vid moderns sida, skall av id-kontrollant ifyllt identitetsformulär och chipmärkningsrapport åtföljas av utredning rörande härstamningen. Är denna inte helt klargörande, har registrator rätt att kräva blod-/DNA-typning med fullständig härstamningskontroll.

 

5.2         Begärda handlingar

 

För registrering krävs att hästen är identifierad enligt 5.1 och att de handlingar som där anges finns med ansökan.

 

I det fall det inte är uppfödaren som registrerar ponnyn krävs dessutom kopia av köpekvitto med uppgift om köpare, säljare, hästens namn och försäljningsdatum. Köpeskillingen behöver ej anges. Om köpekvitto saknas ska ägandet intygas av två ojäviga personer.

 

Namnbyte på redan registrerad ponny får inte ske.

        

5.3         Komplettering

 

Samtidigt som en icke komplett ansökan inkommer begärs kompletterande uppgifter in. Skulle ingen komplettering inkomma inom tre månader begärs på nytt en komplettering.

 

5.4         Avslut av ej kompletta handlingar

 

Inkommer ingen komplettering inom en månad efter det att andra kompletteringsbegäran skickats avskrivs ärendet. Inkomna handlingar arkiveras hos registratorn.

        

        

5.5    Identitetshandling/hästpass

Identitetshandling utfärdas i enlighet med KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427/EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur.

 

5.6    Identitetetsnummer

 

Registreringsnumret består av åtta siffror. De två första anger raskod 34 eller 39, de två följande siffrorna anger de två sista siffrorna i hästens födelseår, de fyra sista siffrorna är löpnummer.

UELN tilldelas genom att innan registreringsnumret lägga siffrorna 7520340.

 

5.7    Uppfödare

En hästs uppfödare är den fysiska eller juridiska person, som vid hästens födelse var ägare till hästens moder. Om moderskapets rättigheter har överlåtits till annan person, t.ex. genom avtal, upprättat före hästens födelse, vilket bifogats registreringsansökan, skall denna anses som uppfödare.

 

5.8    Förkommen originalhandling

Då originalhandling förkommit skall hästägaren lämna in en skriftlig redogörelse om förlusten, bifoga ett intyg om att hästen är identisk med den registrerade hästen, samt lämna ett styrkt ägandeskap och en fullständig ägarföljd så långt som möjligt. Innan ny handling utfärdas ska följande krav uppfyllas:

 

1.    Identitetskontroll genom i förekommande fall chipsavläsning eller blod-/DNA-typning med fullständig härstamningskontroll så långt som möjligt.

2.    Efterlysning av förlorad originalhandling, lämpligen i fackpress, på hästägarens bekostnad (dödande av originalhandling).

3. I det fall betäckningsrapport i original förkommit innan fölet lämnat moderns sida födelseåret, kan ersättningsrapport utfärdas efter det att originalhandlingen dödats.

 

6.    RAS SOM STAMBOKFÖRS - HÄRSTAMNING

 

6.1    Antal led i härstamningen

En new forestponnys härstamning skall i alla led föra tillbaka till någon/några av följande engelska stamböcker/register:

New Forest Pony Stud Book (registreringsbokstäver NFS, NFM, NFG, AM)

New Forest Section of National Pony Stud Book (registreringsbokstäver NPS)

Local Record (registreringsbokstäver LR).

        

NFPB&CS har medgivit undantag, som framgår av 7.2 nedan.

 

6.2    Överensstämmelse med originalstambok

SNF följer i alla delar de regler, vilka är tagna av New Forest Pony Breeding & Cattle Society, NFPB&CS, som för stambok/register i rasens ursprungsland England.

 

7.    REGISTRERING

 

7.1    Ansvarig registrator/stamboksförare

Styrelsen utser ansvarig registrator/stamboksförare och träffar avtal om villkoren härför. Arbetet kan uppdelas mellan två eller flera innehavare.

 

7.1.1 Krav för registrering

För registrering krävs att hästen är identifierad enligt P.5.1. Fastställd registreringsavgift skall erläggas.

 

7.2    NF-E, NF-S och NF-X

 

7.2.1

Som NF-E registreras ponny med högst 6,25% GW-blod under förutsättning att det i härstamningen icke finnes ponny med otillåtna vita tecken. From 2013 grundstambokförs endast ponny med föräldrar införda i avdelning NF-E under förutsättning att det i härstamningen icke finnes ponny med otillåtna vita tecken.

         Raskod för NF-E är 34.

 

 

7.2.2

Som NF-S har till och med 30/6 2009 registrerats ponny med mer än 6,25% GW-blod under förutsättning att det i härstamningen icke finnes ponny med otillåtna vita tecken. Denna avdelning är stängd from 2009-07-01.

         Raskod för NF-S är 39.

 

7.2.3

Som NF-X registreras new forestponny med någon förälder införd i avdelning X. Som NF-X registreras ponny med mer än 6,25 % GW blod. Som NF-X registreras även ponny med egna otillåtna vita tecken eller med förekomst av otillåtna vita tecken i härstamningen, samt new forestponnyer med andra brister i härstamningen. Som NF-X kommer även from 2013 att registreras ponny fallen efter ponny med mer än 6,25% GW-blod.

         Raskod för NF-X är 39, där ponnyn erhåller registreringsnummer i 9000-serien.

 

7.3    Kontroll av registrering                

Ordföranden kontrollerar fortlöpande registreringen.

Vid styrelsesammanträden rapporterar registrator om registreringens fortgång.

 

8.    GRUNDSTAMBOK

 

8.1    Grundstambokens indelning

 

Grundstamboken är indelad i två avdelningar:

- Avd. E för alla, som uppfyller kraven för att senare införas Riksstambok Avd. I.

         - Avd. X för övriga, som är registreringsberättigade såsom new forestponny. I denna avdelning införes sådan NF-E-, som uppfyller krav för Avd. E, men som själv eller i härstamningen har ponny med otillåtna vita tecken. I denna avdelning införes även de med mer än 6,25% GW-blod och from 2013 de som är fallna efter de med mer än 6,25 % GW-blod.

 

Grundstambok Avd. E

I denna avdelning kan endast införas sådan NF-E-ponny, som efter avelsvärdering är berättigad att införas i Riksstambok Avd. E.

 

Ponnyn skall uppfylla följande krav:

         - A. Beträffande färg och tecken samt för vuxen ponny storlek enligt P.3.

- B. Ponnyns fader skall vid betäckningstillfället vara införd i Riksstambok Avd. I eller i Riksstambok Avd. II, samt inneha giltig betäckningslicens.

- C. Ponnyns moder skall vara registrerad som NF Avd. E eller vara registrerad som NF Avd. S. From 2013 skall ponnyns moder vara registrerad som NF Avd. E. Om modern inte är införd i riksstambok skall hennes fader, mf och mmf vara införda i riksstambok eller motsvarande.

- D. Importerad ponny skall i alla led kunna föra härstamningen tillbaka till i P.6.1 angivna stamböcker, med de tidigare undantag som framgår av P.7.2.2, samt vara införd i stambok/register i annat EU-land och ha transfer.

 

Grundstambok Avd. X

I denna avdelning införes sådan NF ponny, som uppfyller krav för Avd. E, men som själv eller i härstamningen har ponny med otillåtna vita tecken.

         I denna avdelning införes även sådan NF ponny, som icke uppfyller krav för Avd. E på grund av brister i krav under A (se föregående sida) eller i härstamningen.

I denna avdelning införes även ponny med mer än 6,25% GW-blod (som tidigare införts som NF-S). From 2013 införes även ponny fallen efter ponny med mer än 6,25% GW blod

         Ponnyn erhåller registreringsnummer i 9000-serien (den första av de fyra sista siffrorna i registreringsnumret är en nia).

.

         I ID-handlingen skall anges att den icke är berättigad att införas i Riksstambok.

 

Registrators beslut framgår av utfärdat registreringsbevis/ID-handling.

 

En kopia därav arkiveras tillsammans med ansökningshandlingarna hos registrator.

 

8.2    Bilaga till stambok

SNF för ingen bilaga till stamboken eller särskilt register.

 

9.    RIKSSTAMBOK

 

Riksstambok är en förteckning över new forestponnyer, som efter avelsvärdering rekom-menderats för avel.

 

9.1    Riksstamboken är indelad i två avdelningar:

- Avd. I-E för dem, som vid avelsvärdering uppfyller för rasen uppställda krav.

         - Avd. II för importerade hingstar, som vid avelsvärdering ej uppfyller kraven.

 

9.2    Krav för införande i riksstambok

I Riksstambok Avd. I-E införes new forestponny, registrerad i Grundstambok Avd. E, under förutsättning att ponnyn vid avelsvärdering uppfyller för rasen uppställda krav.

 

I Riksstambok Avd. II införes importerad new foresthingst, godkänd i annat EU-land, vilken vid avelsvärdering icke uppfyller för rasen uppställda krav eller inte framställs vid svensk avelsvärdering.

 

För hingstar gäller en minimiålder 3 år. Båda föräldrarna skall vara införda i Riksstambok Avd. I eller Avd. II. Hingsten skall genomföra särskilt bruksprov för ponnyhingstar enligt rasvisa krav. Importerad hingst skall ha stamboksförd far, mor, mf, mmf och mmmf samt vara avelsvärderad i Sverige.


För sto gäller en minimiålder 3 år.


Importerat sto skall ha stamboksförd/registrerad far, mor, mf och mmf samt vara avelsvärderad i Sverige.

 

9.3    Avelsvärderingsresultatens utnyttjande i samband med stamboksföring

I riksstamboken angives ponnyns vid avelsvärdering uppnådda resultat, enligt särskilda fast-ställda krav. Hänsyn tages till individ- och avkommeprövning.

 

10.  PRINCIPER FÖR BYTE AV AVDELNING I STAMBOK

 

SNF medger endast byte av avdelning i Grund- eller Riksstambok i följande fall:

        

1. Ponny - vilken placerats i Riksstambok Avd. II därför att den icke uppfyllt uppställda krav, men som vid förnyad avelsvärdering uppfyller dessa - skall överföras till Avd. I.

        

         2. Ponny – som placerats i Grundstambok X på grund av skäl, som senare visar sig vara fel-     aktiga eller kunnat undanröjas – kan, om SNF:s styrelse så beslutar, byta avdelning.

        

         3. SNF:s styrelse kan, när synnerliga skäl föreligger, bevilja dispens för byte av avdelning i        stambok.

 

11.  REGISTRERING AV PONNYER 

       MED OFULLSTÄNDIG HÄRSTAMNING

 

SNF registrerar endast renrasiga new forestponnyer. Avkomma till new foreststo eller –hingst, där den andre föräldern icke är renrasig new forest, registreras hos annan av Jordbruksverket för dessa  godkänd register- och stambokförande förening.